Nu var det 1931 – 31 maj Söndagen den 31 maj, på dagen 182 år efter Carl von Linné passerade Kivik på sin skånska resa, bjöd på ledighet, men också på åska och regn. Gardinen ”for upp med förskräckelse” mitt i natten. Om morgonen arbetar Hallström med sina papper och ”ordnandet av kiviksarkivet”. Han skriver brev till…
Nu var det 1931 – 30 maj På lördagsmorgonen, den 30 maj, vaknar Hallström inte förrän halv åtta. Det är Forssander som väcker honom. ”Röjningen bedrives med fart”. Forssander gräver i åkern öster om fyrkanten som kallas Skjuten hela dagen. Där ser det ut som om de påträffar rester av röset, ”dock ingen kant”. Arbetet sinkas…
Nu var det 1931 – 29 maj Fredagen den 29 maj vaknar Hallström ”som på beställning fem minuter före sju” och noterar att han ”börjar komma i form uppenbarligen”. De fortsätter med dikesgrävningen i norr. Det fyra meter höga fototornet står klart. De har även lånat en tio meter hög brandstege som Hallström klättrar upp i…
Nu var det 1931 – 28 maj Dagen efter, torsdagen den 28 maj, står Hallström upp klockan sju. Efter en snabb frukost ger han sig av till ”fyrkanten”, som var arbetsnamnet för Bredarör. Morgonen var en smula kylig och mulen men det klarnar upp under förmiddagen. Andersson är redan på plats med fyra karlar vilket glädjer Hallström.…
Nu var det 1931 – 27 maj Hallström anländer med tåg till Vitaby om morgonen onsdagen den 27 maj klockan 9.15. Han reser genast vidare till Kivik med buss. Här möter han amanuensen John-Elof Forssander (1904–1944) från Lunds universitet som varit på plats i en vecka för att upprätta en plan över undersökningsområdet. I mottagningskommittén ingår…
Nu var det 1931 – prolog När Gustaf Hallström (1880–1962) anlände till Kivik den 27 maj 1931 var han en jagad man. Hans ekonomi var i kris, ja han stod på ruinens brant. Därtill var hans ledning av den stundande undersökningen av Bredarör ifrågasatt. Hallströms yngre kollegor vid Statens Historiska Museum ansåg att han tillhörde…
”Kiviksmonumentets bildskrift – vårdarens tydning” Vilka tankar gjorde sig då Holm om det märkvärdiga monumentet med sina fantasieggande hällbilder? I en tidningsartikel från den 1 maj 1920 har Holm sammanfattat sina tydningsförsök: ”Alltsedan Kungagrafven i Kivik vid midten af 1700-talet påträffades ha forskare och icke forskare sysslat med inskriftens tydning. Nära ett hundratal olika tydningsförsök…
Handlare Holm som social aktör Av bevarade historier och historiska källor framgår det tydligt att Holm var en tämligen kontroversiell och illa ansedd person i sin hemtrakt. Hans snillrika gasverk som exploderade kan ha varit en anledning, hans sällsamma forntidsintresse en annan. Parallellt med att Holm fick utökade maktbefogenhet över Bredarör började ett allmänt missnöja…
Jakten på de försvunna hällarna Av allt att döma var det handlare Holm som guidade Schnittger till Bredarör sommaren 1907. Han framskymtar i kavaj, väst och vit krage på den senares fotografier. Enligt uppgift kom han själv att ombesörja och bekosta den temporära lagningen av taket över gravrummet. Han hägnade också in området vid detta…
Om Handlare Holm på Kivik Tiden kräver sin tribut. I början av 1900-talet var Bredarör återigen i ett så prekärt tillstånd att en ny restaurering var påkallad. Någon gång mellan 1888 och 1895 hade visserligen familjen Areschoug på Äsperöds herrgård lagt ett nytt spåntak på gravrummet, som nu också försetts med ett gångjärn så att…