Nu var det 1931 – 28 maj

Dagen efter, torsdagen den 28 maj, står Hallström upp klockan sju. Efter en snabb frukost ger han sig av till ”fyrkanten”, som var arbetsnamnet för Bredarör. Morgonen var en smula kylig och mulen men det klarnar upp under förmiddagen. Andersson är redan på plats med fyra karlar vilket glädjer Hallström. ”Rask karl Andersson”, skrev han i sin dagbok om aftonen. Arbetsstyrkan utökas successivt för att till slut omfatta tio personer. Förmiddagen ägnar de åt fotografering av undersökningsområdet och de tillverkar ett skjul som skall fungera som fyndbod. Vid boden samlar de upp nyfikna besökare som mot en mindre avgift får en förevisning av undersökningen av Andersson. Andra får i uppgift att snickra ihop ett fyra meter högt fototorn som Hallström kommer använda flitigt under de kommande veckorna. När inte det senare räcker till, klättrar den 51 årige Hallström upp i träden med hjälp av en brandstege för att få de optimala fotoperspektiven över det sargade röset.

Arbetet börjar.

Resten av förmiddagen ägnar Hallström åt att utverka markägarens tillstånd för att utvidga undersökningen till området utanför fyrkanten. Det görs i form av sökschakt för att försöka spåra gravrösets ursprungliga utbredning. Själva grävningen kommer igång först under eftermiddagen. De tar då upp ”1/2 meter diken på norra sidan, 25 meter långa från stenmuren” som läggs ut med ”6 meters avstånd från varandra”. Undersökningen fortsätter normalt och ”relativt snart” träffar de på den forna marknivån under röset. Det finner ”inga fynd” eller ”stenanläggningar” under röset, men Hallström omnämner ”skörbränd sten. Några bearbetade flintor, liksom överallt i åkern”. På eftermiddagen kommer Holm på besök. Han visar Hallström de gravrösen som han funnit i området norr om graven i kårran, det vill säga i de ibland sanka marker som återfinns mot havet. Om eftermiddagen börjar de gräva sydost om fyrkanten, ”där möjligen en rösekant” börjar skönjas. Innan dagen avslutas avlägger de ett besök vid Ängakåsen och Koarum, där de studerar skeppssättningen, Penninggraven och husgrunderna.

* * *

Detta är ett utdrag ur boken ”Bredarör på Kivik – en arkeologisk odyssé” från 2013 skriven av Joakim Goldhahn. Valda delar av boken kommer publiceras i redigerad form på Hallbild.se. Du kan se tidigare och kommande inlägg om Bredarör genom att söka ”Bredarör”. Vill du läsa boken från pärm till pärm kan du beställa den genom att skriva till förlaget Artres Liberales. Boken kostar 310 kronor + porto och är på 640 sidor.