Jakten på de försvunna hällarna Av allt att döma var det handlare Holm som guidade Schnittger till Bredarör sommaren 1907. Han framskymtar i kavaj, väst och vit krage på den senares fotografier. Enligt uppgift kom han själv att ombesörja och bekosta den temporära lagningen av taket över gravrummet. Han hägnade också in området vid detta…

Om Handlare Holm på Kivik Tiden kräver sin tribut. I början av 1900-talet var Bredarör återigen i ett så prekärt tillstånd att en ny restaurering var påkallad. Någon gång mellan 1888 och 1895 hade visserligen familjen Areschoug på Äsperöds herrgård lagt ett nytt spåntak på gravrummet, som nu också försetts med ett gångjärn så att…

Bilder för de levande eller de döda? Almgrens fältstudie blev ett genombrott och snart kom han att samla en ivrig skara studenter omkring sig vid Uppsala universitet för att initiera liknande studier i övriga Sverige. Målet var att hela Sveriges forntida bebyggelse skulle kartläggas. En av de viktigaste avhandlingarna presenterades redan 1915 och berörde bebyggelseutvecklingen…

Sympatetisk magi I sin studie kunde Gillen och Spencer visa att Aranda och andra australiensiska jakt- och fångstgrupper ofta imiterade djur och deras beteende i sina ritualer och ceremonier samt att de avbildade dem i sina målningar, ibland i abstrakt form. Det tolkades som en form av magiska riter där människor försökte ta kontroll över…

Sympatetisk magi Forskningen om norra Europas hällbilder kom att vitaliseras runt sekelskiftet 1900. Vi finner flera orsaker till det. Slutsatsen att de franska och spanska grottmålningarna var från paleolitikum var en. Upptäckten av ”primitiva naturfolks” konstnärliga ådra var en annan. Båda händelserna utmanade västerlandets självbild och ledde till nya tankar om hällbildernas betydelse. Som vi…

Knappologi – Typologi och utvecklingslärans estetik Knappologernas vision om det förflutna materialiserades på ett annorlunda vis än de barocka kuriosakabinetten. Tankefiguren bakom utställningarna står att söka i darwinismens utvecklingslära. Istället för Gud, Bibeln och skapelsens gyllene länkar var det evolutionen samt nationen och dess förhistoria som lyftes fram och gestaltades. Nyskapade nationalmuseer var mediet och…

Knappologi – Oscar Montelius kritik av Farbror Nilsson Den store arkitekten i skapandet av en nationell arkeologi hette Oscar Montelius (1843–1921), Sveriges – utan tvekan – mest internationellt uppmärksammade arkeolog. Mest erkänd är han för skapandet av den typologiska metoden som möjliggjorde en finare kronologisk indelning av det arkeologiska källmaterialet. Än idag används hans indelning av…

Knappologi – Strindbergs nidbild av arkeologin Få författare har lyckats driva gäck med det modärna Sveriges framväxt såsom August Strindberg (1849–1912). Lika redbar som stridbar lät han sin vassa örnpenna teckna ett flertal avslöjande porträtt av det nya rikets framsteg och tillkortakommanden. Varken vän eller fiende gick säker. Inte ens arkeologin undgick hans skarpa blick.…

Sven Nilssons uppgång och fall – Fenicisk svanesång Redan i juli 1844 vid ett naturforskarmöte i Kristiania, dagens Oslo, ett år efter att sista delen av Skandinaviska Nordens Ur-invånare getts ut, stöpte Nilsson om bronsålderns celto-cimbrer till feniciska kolonisatörer. Hildebrand den äldre rasade. Band två av Ur-invångare gavs ut mellan 1862 och 1865. Det var…

Sven Nilssons uppgång och fall – Monumentet Farbror Nilssons kunskapstörst var stor. Hans vetgirighet gjorde att han många gånger uppslukades av sina talrika projekt. Hans intresse för Bredarör på Kivik var inget undantag. Inför utgivningen av den andra delen av Skandinaviska Nordens Ur-Invånare, där bronsåldern skulle avhandlas, kom Bredarör på Kivik att stå i centrum.…