Knappologi – Typologi och utvecklingslärans estetik Knappologernas vision om det förflutna materialiserades på ett annorlunda vis än de barocka kuriosakabinetten. Tankefiguren bakom utställningarna står att söka i darwinismens utvecklingslära. Istället för Gud, Bibeln och skapelsens gyllene länkar var det evolutionen samt nationen och dess förhistoria som lyftes fram och gestaltades. Nyskapade nationalmuseer var mediet och…

Knappologi – Oscar Montelius kritik av Farbror Nilsson Den store arkitekten i skapandet av en nationell arkeologi hette Oscar Montelius (1843–1921), Sveriges – utan tvekan – mest internationellt uppmärksammade arkeolog. Mest erkänd är han för skapandet av den typologiska metoden som möjliggjorde en finare kronologisk indelning av det arkeologiska källmaterialet. Än idag används hans indelning av…

Knappologi – Strindbergs nidbild av arkeologin Få författare har lyckats driva gäck med det modärna Sveriges framväxt såsom August Strindberg (1849–1912). Lika redbar som stridbar lät han sin vassa örnpenna teckna ett flertal avslöjande porträtt av det nya rikets framsteg och tillkortakommanden. Varken vän eller fiende gick säker. Inte ens arkeologin undgick hans skarpa blick.…

Sven Nilssons uppgång och fall – Fenicisk svanesång Redan i juli 1844 vid ett naturforskarmöte i Kristiania, dagens Oslo, ett år efter att sista delen av Skandinaviska Nordens Ur-invånare getts ut, stöpte Nilsson om bronsålderns celto-cimbrer till feniciska kolonisatörer. Hildebrand den äldre rasade. Band två av Ur-invångare gavs ut mellan 1862 och 1865. Det var…

Sven Nilssons uppgång och fall – Monumentet Farbror Nilssons kunskapstörst var stor. Hans vetgirighet gjorde att han många gånger uppslukades av sina talrika projekt. Hans intresse för Bredarör på Kivik var inget undantag. Inför utgivningen av den andra delen av Skandinaviska Nordens Ur-Invånare, där bronsåldern skulle avhandlas, kom Bredarör på Kivik att stå i centrum.…

Sven Nilssons uppgång och fall – Ett nytt arkeologiskap I Cuviers jämförande anatomi och Nilssons geologiska kunskap är det lätt att finna förebilden till hans eget bidrag till skapandet av en arkeologisk vetenskap. Nilsson har själv beskrivit sin arkeologiska komparativa metod i sex punkter, nämligen att: jämföra skandinaviska verktyg och vapen från forntiden med nutida…

Sven Nilssons uppgång och fall – Sven i Rosengård Sven Nilsson (1787–1883) var en sann renässansmänniska. Han var bondson av börd men med tiden kom han att bli lika bevandrad inom jakt och jordbruk som inom så skilda akademiska ämnen som teologi, zoologi, mineralogi, geologi, paleontologi, anatomi, ornitologi, historia, antropologi, etnologi och arkeologi. Nilsson började…

Sten, brons, järn – Wibergs avhandling Den 24 maj 1858 försvarades den andra avhandlingen om Bredarör på Kivik vid Lunds universitet. Den var författad av Nils O. Wiberg (1828–1898) och bar kort och gott titeln Om Kiviks-monumentet. Wibergs avhandling föregicks av ett besök på Kivik 1849, nio år före disputationen. Gravhögen hade skattats hårt på…

Sten, brons, järn – Sten eller järn? Ett första steg mot att bryta detta dödläge gjordes strax efter att Thomsen publicerat sin skrift 1836. Författaren hette Lennart Åberg (1814–1867), en lektor från Uddevalla som publicerade ett flertal artiklar om norra Bohusläns hällbilder i slutet av 1830- och början av 1840-talet. Artiklarna var föranledda av det…

 Sten, brons, järn – Arkeologins Allfader Den som allt som oftast fått stoltsera som arkeologins grundare och okrönte fadersgestalt är dansken Christian Jürgensen Thomsen (1788–1865). Han var son till en rik köpman i København vilket gjorde att Thomsen kunde ägna sitt liv åt sin hobby – fornforskning. Det är talande att han aldrig erhöll någon…